• 2018-03-31, 01:46
  • 59

Bästa platsen på hela skeppet är på akterdäck. Här sitter vi varje kväll och vi får nästan vara helt själva, inte många som förstått hur bra det är. Segla ut från öarna och se propellerskummet färgas turkost. Jag njuter av vår efterlängtade resa med mina älskade.

Jag har däremot fått några kommentarer om att jag redan efter några dagar ”repat mig”, slutat sörja, låtsas som inget och hur kan jag vara iväg på semester efter allt som har hänt.

Helt otroligt.

Vet ni vad. Det sista Annica talade om för mig när vi kramades och sa hej då var att ha det så kul på resan nu och njut. Det var sista gången vi sågs.

Tre dagar senare somnar Annica in och finns inte längre kvar hos oss. Ni kan inte förstå den smärtan och sorgen. Att dessutom sitta på andra sidan jorden, allt blev kaos.

Men jag har lovat henne att leva i nuet och det tänker jag göra. Vi måste sluta slänga ut vidriga kommentarer efter någon gått bort. Det är ofattbart.

Jag kämpar för att inte gråta hela tiden, men Annicas mamma har skrivit till mig att vi ska ha kul på resan för det hade Annica velat. Jag har en fantastisk resa, men jag har ett stort hål i mitt hjärta.

(Klockan är halv åtta hos oss här men tidsomställningen gör att det blir postat mitt i natten hos er)

2018-03-31 Gästblogg, Johanna Toftby

Relaterade inlägg

Innehåller annonslänkar Herregud vad många som hör av sig efter Trolljägarna igår. Tack alla! Linda är inte så tuff i verkligheten och vi får se vem som är tuffast efter detta. Jag…

Innehåller annonslänkar Herregud vad många som hör av sig efter Trolljägarna igår. Tack alla! Linda är inte så tuff i verkligheten och vi får se vem som är tuffast efter detta. Jag…