• 2017-04-25, 16:36
  • 31

Har du inte testat på att vandra, gör det. Nu har vi varit hemma två dagar efter den fantastiska träningsveckan på Gran Canaria med Topphälsa och jag längtar redan till nästa resa. Att vi skulle vara med och vandra uppe i bergen varje dag hade vi planerat, men jag visste inte hur underbart det var. Att motionera i flera timmar, gå brant uppför, balansera och parera när det krävs koncentration för att inte ramla var mycket jobbigare och roligare än vad jag kunde föreställa mig.

Nu är jag hemma och ska äntligen börja med något som jag funderat på länge: min bok! En egen bok om min resa till att äntligen känna mig nöjd med mig själv, mitt liv och min kropp. Vill du läsa den? Ge mig gärna tips om precis vad du vill läsa i så fall!

I sommar ska vi cykla nere i alperna igen, men nu blir det även vandring. Jag älskar det och nu har vi fått en mjukstart och lärt oss mycket. Att vandra i grupp som vi gjorde med vår fantastiska Christer Skog som lagledare gjorde det ännu bättre. Han har stor respekt, allt han berättade för oss kändes så logiskt, men det var också mycket nytt som vi fick lära oss. Han har tränat eliten både i Sverige och i världen, jag är otroligt glad att ha fått lära känna honom under veckan.

Jag drabbades för många år sedan av svår panikångest. Jag har skrivit mycket om det på bloggen och under träningsveckan höll jag en  föreläsning om vad som drabbade mig när jag blev sjuk. När du drabbas av panikångest är det något som kroppen vill säga dig. Det är en varning att du behöver förändra eller bearbeta något. För mig var det Louis som jag förlorade och inte bearbetat ordentligt.

Jag kom till en läkare som ordinerade mig motion. Promenader. Inget annat än just promenader. Just där och då kunde jag inte gå tio minuter utanför mitt eget hem, jag var fånge i min egen kropp. Den resan önskar jag inte att någon annan ska behöva uppleva.

Jag kämpade i flera månader och år med panikångest till och från. Men när jag började motionera med lugna promenader, då började jag bli frisk.

Jag gjorde ingenting annat än att gå. Läkaren ordinerade mig lugna promenader i början, sedan skulle jag öka och bli svettig. Ingen annan stressig träning. Har du en gång drabbats av panikångest så kan din hjärna lura dig att du får panikångest vid till exempel intervallträning, det blir för mycket stress, för mycket flängande, för mycket krav.

Allt detta kan din hjärna ta som ett hot. Hot= panikångest. Hjärtklappning=panikångest.

Jag tränade på att andas. Avslappningsövningar, sova bättre och ta det lugnt. Men motionen varje dag var A och O. Jag behövde endorfiner, när kroppen får endorfiner blir din hjärna lugn och du mår bättre. Det är vetenskapligt bevisat. Många stänger in sig och vågar inte röra på sig just på grund av att de inte vågar få högre puls eftersom det kan trigga panikångest.

Jag blev frisk efter ett år, sedan dess har jag faktiskt inte fått en enda panikångestattack. Men min hjärna kan ibland lura mig och tro det är panikångest. Som i bergen nu när vi vandrade.

Jag är känslig för när det är för varmt, vi hade gått länge, det var oerhört varmt och jag kände mig lite yr. Jag tappade fokus totalt, Janne märker det direkt och han frågade hur jag mådde. Där och då kunde jag inte ens svara för då blir det ännu värre.

Christer frågade också hur det var  med mig, han märkte nog det var något som hände.

Jag kunde inte svara då heller och där var min hjärna igång och påminde mig. En liten jävel påminde mig: “Nu får du panikångest, du är högt, högt uppe på ett berg och nu kan du inte ta dig därifrån”. Hjärtat slog ännu fortare. Jag kände symtomen, känslan av att tappa kontrollen är det värsta som finns. Jag kunde inte längre gå i gruppen utan gick iväg själv.

Jag andades, blundade och talade om för mig själv att nu skärper du dig. Du är bara väldigt varm, det är ingenting annat än hög puls av att du klättrat och gått långt.

Jag hällde i mig vatten, tog några nötter jag hade i ryggsäcken och sedan lugnade allt ner sig.

Efter en stund kände jag mig som vanligt igen och jag kände mig starkare och starkare. Just då hade jag kunnat springa runt hela Gran Canaria kändes det som. Men det var bara för att jag fokuserade och tänkte bort paniken som tog över min kropp.

Känslan efteråt var helt fantastisk. Vi gick långt efteråt och jag mådde så bra!

Christer talade om att det är väldigt viktigt jag lär mig vilken puls jag ska ligga på när jag tränar mycket eller ska cykla långt i alperna. Kommer jag över min pulszon där jag ska ligga kan kroppen ta ut sig, mjölksyran kommer och min hjärna som går i försvarsläge kan tro det är panikångest på gång trots att jag själv inte framkallar det.

Pulsen är alltså oerhört viktig för mig att hålla koll på så kroppen inte ska lägga av.

Alla pusselbitar föll på plats.

Dagen efter gjorde vi ett syreupptagningstest där jag fick springa på löpbandet i olika hastigheter och Christer kollade hur min puls och vad jag hade för syreupptagning.

Jag blev så glad efteråt för att jag hade riktigt bra värden. Jag kände mig så lättad och stark! Christer ska nu hjälpa mig så jag kommer ha koll på hur min puls ska ligga när vi tränar, men framförallt när jag ska cykla långt och framförallt när det är långa backar och stigning. Även under klättring eller vandring i berg kommer det hjälpa mig.

Jag kan köra till exempel intervaller, men jag ska alltid värma upp lite längre, det hjälper kroppen att vänja sig och jag kommer in i en andra andning, på så viss blir inte hjärnan rädd när pulsen stiger.

Kroppen är fantastisk! Jag vet hur många det är som kämpar med panikångest, ångest och depression. Snälla, försök att ta er ut, promenader kommer hjälpa er, våga testa! Gå gärna med någon, det hjälpte mig mycket.

Jag är så glad över att få dela med mig av min resa,  det var fantastiskt att få föreläsa om att fullständigt tappa kontrollen, att få berätta om min sorg över att förlorat ett barn, men också få dela med mig av hur jag blev frisk och hur jag kom tillbaka, med hjälp av motion. Jag blev rörd till tårar när många kom fram efteråt, även alla som mailar mig och berättar att de känner samma sak, att panikångesten tagit över deras liv.

Nu skriver jag på min första bok, jag hoppas kunna hjälpa och inspirera andra.

 

Kommentarer

Linda 3 år sen

Hej Johanna, precis så är det för mig! Paniken kommer när jag blir andfådd! Vågar knappt träna alls, går på hahta yoga och det är grymt. Men skulle behöva få puls också men är livrädd. Längtar tills din bok släpps, kram Linda

Jeanette 3 år sen

Ser fram emot boken, åh vad kul:)
Det jag önskar är att du skriver om just detta att må dåligt, många som kämpar därute och känner sig ensamma och att det är ett tabubelagt ämne, en del skäms. Har sett det på nära håll hos en anhörig<3
Sen så vill jag gärna att du tipsar om utrustning tex för att vandra, vad är bäst att ha på fötterna, träningskläder osv. Tycker också att det är bra med dina recept som har med träning att göra tex smoothie, pannkakor eller annat som ger energi. All lycka till med boken!

Marie 3 år sen

Den boken ser jag fram emot, hade behövt den idag.
Jag vill även passa på att tipsa om boken Hjärnstark utav Överläkare Anders Hansen som skriver om motion mot ångest & även depression. Jag är idag sjukskriven med Far/Fysisk aktivitet på recept och den bekräftar allt detta.

Lena 3 år sen

Som jag väntat på detta!!!! Åh så roligt!! Äntligen! Jag vill läsa om mat-vad som bränner,vad som håller blodsockret ok,tillskott mm mm. Träningsövningar=ALLT!
Åhhh så kul Johanna!

Nettan 3 år sen

Håller med alla andra som skriver, din bok kommer bli succe.

Susanne 3 år sen

Så otroligt spännande projekt du har framför dig med din bok. Jag är helt säker på att du kommer fylla bladen med massa nyttig information, berättelse, tårar, pepp, träning, kost, mode, hår, ångest etc, Ser mycket fram emot den ❤
Viktig att vi vågar prata om ångest och vad den gör med kroppen och att vi i viss mån kan lära oss att styra den ❤ Kramar o lycka till Johanna

Annette Gunnesson 3 år sen

Så kul med en bok. Ser framåt att läsa den. ???

Svar på kommentaren:
Johanna Toftby 3 år sen

Tusen tack :)

Marie 3 år sen

Hej , grym blogg , klarade du av att jobba som frisör när du mådde så dåligt , tänker på att man är ju sjukt stressad som frisör , och hur isåfall klarade du det för att gå runt
Kram

Svar på kommentaren:
Johanna Toftby 3 år sen

Tack snälla.
Jag var förstås heltid sjukskriven just då, men jag fick ju samtidigt barn. Hade en nyfödd. Min panikångest var som allra värst under graviditeten och tiden efter hon kom.

Min granne Pernilla hjälpte mig och gick med mig ut på promenader varje dag efter jag fick läkarens ordination- Motion.

Kram Johanna

Vanja 3 år sen

Vem var Louis?

Vanja 3 år sen

Vem var Louis?

Svar på kommentaren:
Johanna Toftby 3 år sen

Mitt första barn som dog vid förlossningen efter 1,5 timma.

Katja 3 år sen

Ja,det behövs lyftas upp. Hade du depression, sömnproblem och andra symtom också. Få hela helhetsbilden.
Kram och lycka till!

Svar på kommentaren:
Johanna Toftby 3 år sen

Slutade sova. Kunde inte äta, var deppig, låg, orkar inte ens gå ut.
Allt kommer i boken, men inte bara elände. Mycket roligt och härligt också, som hör livet till.
Tack och kram!

Katja 3 år sen

Ja tack, låter bra att du skriver boken!
Kram

Svar på kommentaren:
Johanna Toftby 3 år sen

Tack snälla! kram Johanna

Karin 3 år sen

Ja skriv gärna om din viktresa och hur du åt
och tränade och hur du fick ordning på blodtrycket.Dag för dag lätt att följa då.
Gärna med recept.
Har du tänkt skriva flera böcker ??
Spännande.

Svar på kommentaren:
Johanna Toftby 3 år sen

Ja det kommer! :)

Kram!

Lotta 3 år sen

Vill gärna läsa din bok med dina tips på att må bättre, gärna också alla dina fina recept och klädtips.
Din bok kommer göra succe, det vet jag.
Lycka till!

Svar på kommentaren:
Johanna Toftby 3 år sen

Tack söta du, vilken komplimang!

K L M 3 år sen

Kan berätta när jag hade panikångest så va det som att få hjärtattack så dålig blev jag rädsla absolut men på ngt sätt vaknade jag till intalade mig själv att inte vara rädd våga möta det vad kan hända? Så idag inget. Sen år 2013 härliga våren åkte jag på Menieres sjukdom . 11 anfall på en månad gjorde att jag blev rädd igen all träning gick till vila. Vågade knappt gå på promenad ej på asfalt utan på gräs ifall anfall så falla mjukt. Idag börjat igen sakta men säker tänker inte på det utan tar det som det kommer. Lycka till med boken.

Svar på kommentaren:
Johanna Toftby 3 år sen

Åh jag förstår precis. Har man drabbats av svår panikångest fungerar ingeting alls.
Man rasar totalt.
Men sakta med säkert kommer man upp igen. en dag i taget.
Andas, fokusera, bearbeta och försök ta dig ut.

KRAM

Christina 3 år sen

Ååhh va kul! Så bra tänkt!
Du inspirerar hela tiden med ditt tänk om att må bra på alla sätt, träning, mat, njutningar, Livet!
Jag kommer att köpa boken?Är säker på att den blir lika inspirerande som din blogg! Kram?

Svar på kommentaren:
Johanna Toftby 3 år sen

Vad glad jag blir! Nu är jag ännu mer peppad! kram Johanna

Marita 3 år sen

Åhh så kul Johanna , den ser jag framemot och läsa. Jag har också haft panikångest mm. mm. men sedan jag började träna 2013 så ta i trä har jag fått vara relativt frisk ❤️

Svar på kommentaren:
Johanna Toftby 3 år sen

Tack! Ja, det gör väldigt mycket att få komma ut och röra på sig.
vad härligt att du får må bra nu.

Stor kram Johanna

Mia 3 år sen

Jag tycker du är grym som inspirerar, vill gärna ha en bok med alla dina recept.

Svar på kommentaren:
Johanna Toftby 3 år sen

Tack! Kramar

Ann 3 år sen

JA!!! Snälla Johanna skriv en bok!!

Svar på kommentaren:
Johanna Toftby 3 år sen

Haha, håller på ;)

Kram!

Skriv en ny kommentarSvara på kommentaren

* Obligatorisk

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Relaterade inlägg

Innehåller annonslänkar till Ellos sport  Idag har vi kört ett rygg och bicepspass på Nordic Wellness här i Skövde. Jag och Janne gillar att träna ihop, så skönt att ha intresset tillsammans. Vi…