• 2018-04-23, 21:10
  • 0

Idag har det gått två år sedan morgonen som inte blev som någon annan morgon. Det var sån Magnus Wange var, han var inte som någon annan. Så naturligtvis skulle dagen han lämnade det här livet också bli som ingen annan.

Magnus finns inte längre hos oss, men hans minne lever alltid kvar. Det är viktigt för oss att minnas, för nära och kära som behöver hjälp i sorgen och med känslorna som bullar upp när man som minst anar det.

Varje gång vi gick till Farellis i Göteborg stod han där i baren och log, han kom ut med ett stort leende och kramade alltid om mig och Janne. Han ville ta hand om gästerna lite extra, han brydde sig om alla, och när någon fyllde år kom han alltid på någon liten överraskning. Janne älskade att spela hockey med Magnus och så många saknar honom fortfarande på isen.

I fredags var vi på Farellis igen, utan att Magnus stod där, och det är så tomt varje gång vi är där. Ändå känns det rätt, som att han fortfarande står bakom bardisken och blir glad över att se oss. När han såg oss genom fönstret vinkade han alltid glatt.

Hans tid med oss blev kort, men tomrummet blev stort. Vi tänker på dig, Magnus.

2018-04-23 Johanna Toftby

Kommentarer

Detta inlägg har inga kommentarer ännu. Använd formuläret nedan om du vill bli den första att skriva en kommentar till detta inlägg.

Skriv en ny kommentarSvara på kommentaren

* Obligatorisk

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Relaterade inlägg

Idag har vi kikat på två stugor här uppe, så kul att åka runt och titta, drömma och tänk när man hittar något som känns rätt. Så spännande! Vi har kört längdskidor…

Idag har vi kikat på två stugor här uppe, så kul att åka runt och titta, drömma och tänk när man hittar något som känns rätt. Så spännande! Vi har kört längdskidor…