ANNONS

Tack för alla krya på hälsningar och pepp!

/

Tack från hela mitt hjärta för alla krya på hälsningar och pepp. Jag blir så glad. Det ger energi!

Här sitter jag i soffan med ett blomsterhav, så vackra blommor och hälsningar jag fått. Jag grät precis hela dagen igår, för varje sms eller hälsning, för varje blomsterbud. För allt. Tack av hela mitt hjärta.

Här i min hörna är platsen jag tillbringar den största delen av dygnet. Går upp varje timma och rör mig, men det går inte fort. Idag har jag bara tagit en morfintablett men fortfarande full dos med Ipren och Alvedon. Men det är skönt att det känns som att det faktiskt går sakta framåt nu.

Utan livmoder och en tomhet. En smärta i magen och själen men hade inga andra alternativ. Jag var tvungen att operera ut livmodern som tog över hela mitt liv. Och det känns helt rätt. Jag ska skriva vad jag hade för symtom och problem, jag tror jag orkar göra det i morgon. Vet att ni är många som kämpar och har samma problem. Mitt var så illa så det gick absolut inte ta bort enbart myomen, de satt utanpå, inuti, överallt.

Så här har jag det på dagarna just nu. Svårt att ligga helt på sidan, svårt att ligga på rygg, ligga på mage är ju inte något alternativ. men alla kuddar hjälper.

Skulle torka av diskbänken idag och torkade av bordet samtidigt, jag höll på att svimma och fick hålla mig i för att inte trilla omkull. Det jag tycker är riktigt jobbigt är att jag klarar ingenting själv. Det enda jag klarar av är att gå på toa och äta. Jag får be om hjälp med precis allt. Det är knäckande och samtidigt har jag inga alternativ. Pappa påminner mig hela tiden om hur stor den här operationen är. Det tar tid att läka. En öppen bukoperation tar mycket på kroppen.

Samtidigt är kroppen fantastisk nu som läker för fullt.

Jag satt en stund ute i solen och njöt på balkongen, det gick inte det heller. Svimmade nästan när jag skulle ta mig in. Mådde illa och höll på att kräkas, fick stupa ner i soffan där jag ligger mest hela tiden på dygnet.

Och lilla älskade Lucy. Hon lämnar mig inte en sekund. Hon tittar på mig när jag stapplar fram, då går hon undan. Hon undrar nog vad som hänt med mig. Hon vill inte gå ut, inte gå ut med någon på en promenad. Hon går till och med mig in på toaletten för att ha koll.

Tack än en gång för att ni delar med er och kan även peppa och hjälpa andra. Jag önskar så att jag hade kunnat läsa om allt detta när mina blödningar började krångla och vad myom kan orsaka för helvete.
Nu ska jag lägga mig i soffan igen.

Japp, så här är det just nu. Inga perfekta bilder med en systemkamera eller perfekt sminkad med matchande outfit. Men så här är mitt liv just nu. Jag bryr mig inte, jag delar med mig av verkligheten och snart är jag med i matchen igen.

Puss och kram, love

31

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00